Väntan.

Sitter och väntar i Emmaboda.. sista tåget av fyra på väg till Blekinge. Förseningar hela vägen... tråk. Är så trött på denna resa nu.. och min stackars hund också.

Blir hämtad i Karlskrona av Anders + tjej, sen imorgon åker vi och lämnar Gucci i Karlskrona

till en i hans fd/blivande familj. Jag våndas redan för den hemska sorg som kommer slå till

i magen, hjärtat och tårkanalerna. Tycker det är pinsamt också när jag börjar hulkgråta,

kan inte trycka ner det som jag kunde när jag var yngre, det bara tar över mig.

Men jag ska försöka kontrollera det imorgon, är inte bekväm med fem öre att gråta inför

människor som inte är mig jättenära.

Sen på söndag så är det hemfärd igen med alla satans bussar och tåg. Kommer väl hem måndag vid lunch med alla förskräckliga förseningar i åtanke... :P
Jag är patetisk och saknar Patrik redan, hade inte alls lust att resa iväg nu, särskilt inte mitt i vintern.

Jag är trött. Vill ligga hemma i min säng med älsklingsPatrik vid min sida och sova.

Inte behöva lämna bort min älskade hund, sitta på bajståg och frysa i snöstormar.

Dessutom känns min hals svullen av den dumma chokladen jag just åt. Yeay.

Ang. flytten så är den uppskjuten av Hallbo till 22 mars. Så så var det med det.

Jaha.

Nehej. Jag är verkligen förskräckligt oseriös med detta att blogga... Det går verkligen i perioder för min del, när andan faller på, eller skrivlusten, eller behovet att karva ut en bit av sin själ och lägga

den under prismat för eder alla att betitta. ;)

Vad är nytt, vad är gammalt...

Jag kommer att lämna min gamla lägenhet (2:a) för att flytta till en etta. Jag kommer inte flytta särskilt långt bort, men jag kommer inte bo lika fridefullt lägesmässigt, nu bor jag ju nära skogsbrynet med en cykelväg på ena sidan och en innergård med minipark på andra sidan.

MEN å andra sidan hoppas jag på bättre grannar så att det kanske ändå blir lugnare... Det kvarter jag flyttar till nu är icke lika fullt av ninjor (ja det är fullt tillåtet att läsa mellan raderna här...)

Och det ska bli såå skönt. Grannarna under mig gör inget annat än slåss, skriker och bråkar, tycker jag. Är skitless på det rent ut sagt.

Dessutom vill jag gärna ha billigare hyra.

Och eftersom jag inte är särbo/varannan-vecka-sambo längre (utan lever i någon slags on-off relation/vänskap) så känns det dumt att sitta här själv i en stor tvåa, som känns smått ödslig.

Min hund ska ju också flytta tillbaka till sin gamla ägare (eftersom han verkar vara det mest allergiframkallande djur som vandrat denna jord) och då behöver jag inte längre ett separat sovrum.

Flytta.. jobbish... skönt dock att rensa ut gammalt bråte som man alltid lyckas samla på sig...

Ska ju bo på 25 kvadrat mindre också.. måste minska ner bohaget... Önskar ibland att det började brinna... att hela alltet brann upp, utom fotoalbumen och några få andra saker.

Vilken frihet... inte äga mer än vad som ryms i en koffert... bygga sig en enslig hydda vid en sjö och bo där hela sommaren...

Jaja drömmaren är i farten igen som ni märker... :)

Och ja, blekinge i slutet av denna månad. För att lämna hunden, men även för att träffa min gode vän Anders och strosa runt på hans gård. Och se havet.

Men jag längtar inte efter den stora sorg som väntar på mig den sekund jag lämnar tillbaka hunden. Jag våndas.